tisdag 18 december 2012

Vattkoppor

Vattkoppor eller vattenkoppor (latin varicella) är en mycket smittsam sjukdom orsakad av ett virus (varicella zoster-virus).


Man smittas genom luftburen droppsmitta eller genom kroppskontakt med en smittbärare. Inkubationstiden är 2-3 veckor, vanligast 14-16 dagar. Tiden som man smittar varar från någon dag före och upp till en vecka efter det att man har fått blåsor. Först när alla blåsor är uttorkade och läkta så har man livslång immunitet mot sjukdomen.

Ibland har man feber någon dag innan man drabbas av kraftigt kliande röda prickar som övergår i blåsor. Dessa utslag visar sig först på bålen och därefter i ansiktet och sist på armar och ben. Även slemhinnor, munhåla, öron, ögonlock och könsorgan kan drabbas.

Efter 1-2 dagar övergår blåsorna till skorpor samtidigt som nya blåsor kontinuerligt uppstår under ytterligare 3-4 dagar. Hos vissa personer blir viruset dock aktivt igen många år senare och orsakar då bältros. Den bakomvarande orsaken till detta fenomén tros vara att skyddet mot VZV blir allt sämre med tiden. Detta är en naturlig process som beror på att immunförsvarets minnesceller har en begränsad livslängd. Detta är orsaken till att det framför allt är hos äldre bältros bryter ut. Av samma anledning är även immunosupprimerade och immundefekta patienter drabbade i högre utsträckning.

Symtomen är i regel mildare ju yngre patienten är. Eftersom den som haft vattkoppor blir immun mot att drabbas av sjukdomen igen, anser vissa det önskvärt att barn får vattkoppor, så att de inte får sjukdomen senare i livet då symtomen i regel är värre. Numera finns det vaccin mot vattkoppor[1].

Bältros är en sekundär infektion till vattkoppor. Det innebär att man måste ha haft vattkoppor tidigare i livet för att drabbas av bältros. Således kan inte en person som tidigare haft vattkoppor bli smittad av bältros från ett barn med pågående vattkoppsinfektion, men ett barn kan däremot bli smittat med vattkoppor av en äldre person med bältros

torsdag 13 december 2012

Blodvärde

Blodvärde, Hb, brukar man kalla koncentrationen hemoglobin i blodet. Man brukar mäta i gram per liter och ett normalt värde för en man är cirka 130–170 g/l och för en kvinna 120–150 g/l. Att mannens Hb är högre än kvinnans är för att män har robustare kroppsbyggnad och utvecklar mer muskler än kvinnor. Proteinet hemoglobin finns i de röda blodkropparna och sköter blodets förmåga att transportera syre. Lågt blodvärde kan leda till kraftlöshet och trötthet och kallas för anemi.




Blodvärdet kan påverkas av flera faktorer. Orsaker till att det höjs kan vara att man helt enkelt är uttorkad; man har fått i sig för lite vätska sista dygnet eller så, varför blodet koncentrerats. Om man vistas på hög höjd, där syrehalten är lägre, kommer kroppen att öka nybildningen av blodkroppar så att blodvärdet stiger. (Genom det högre blodvärdet kan kroppen då transportera ungefär lika mycket syrgas i blodet som med ett lägre blodvärde vid havsnivå.) Rökare har ofta högre blodvärde beroende på att den kolmonoxid de dagligen får i sig blockerar en del hemoglobin. Även detta kompenserar kroppen genom att bilda fler blodkroppar så att den effektiva mängden hemoglobin blir normal. Man kan också ha en rubbning i benmärgen så att den hela tiden producerar för mycket röda blodkroppar (s.k. polycytemia vera).



Blodvärdet kan sjunka av flera orsaker: om man drabbas av en leukemi kan den tränga undan nybildningen av röda blodkroppar (röda blodkroppar bildas i benmärgen). Det finns också läkemedel och gifter som kan hämma benmärgsfunktionen, liksom kraftiga och utbredda inflammationer kan göra det. För bildningen av röda blodkroppar behövs bl.a. järn och kobalamin, varför en brist på något av dessa kan orsaka ett lågt blodvärde. Bildningen av röda blodkroppar stimuleras av hormonet erytropoeitin som bildas i njuren, och därför kan man även få ett lågt blodvärde vid njursvikt. Om man ofta drabbas av blödningar (fr.a. kraftiga mensblödningar eller blödningar till tarmen) kan man successivt utarma järndepåerna i kroppen och få ett lägre blodvärde.



tisdag 11 december 2012

Nobeldagen

Elias ville klä sig fin inför lunchen idag på skolan.
Nobellunch skulle dukas fint i matsalen och elver från skolans 5:or skulle servera barnen.
Han skulle ha riktig slips och skjorta.

söndag 9 december 2012

Skridskor

Vi tog en tur ner till staden där dom har en liten trevlig skridskobana mitt på torget varje år.
Elias första åk för i år. Helt oväntat så träffa vi på Elias klasskompis Alexandra.

Årets snökaos

Hepp!
Då är det dags igen.
Snökaos i Sverige.
Onsdag 05dec 2012.
Hela Sverige blir förvånad.
Arlanda stänger helt och tåg ställs in.
Är det första gången det kommer snö?????

Mjukisdjur

Elias har med sig varje dag ett gäng utav gosingar och dom måste ibland tvättas då dom tillbringar hela dagen i skolan. Lite roligt att Elias vågar visa att han tycker om mjukisdjur, tydligen är det ett par som tar med sig mjukisdjur varje dag. Gosingarna får inte vara med i samligen då får dom lov att sitta på hyllan men annars så finns det inget förbud i skolan när det gäller leksaker från hemmet.